torsdag 30 april 2009

Fortfarande brutet

Känns fortfarande lite overkligt att min son har brutit armen. Känns helskummt. Jag hade nog bättre kunnat förstå det om han gjort det när han klättrat, härjat eller på annat sätt själv förtjänat det. Men nu snubblade han verkligen bara. Han har inte alls gjort sig förtjänt av det. Han sover som tur är hela nätterna även om han vaknade tidigt i morse. Vi tror dock att det inte blir lika bra sömn som det skulle kunna vara eftersom gipset fungerar som vilket bättre ankare som helst. Lagt kort ligger eller hur man nu säger. Så nu ligger han ute i vagnen och sover. Han brukar normalt inte sova mera än kanske en timme eller en-och-enhalv. Nu är han uppe i två och en halv och sover fortfarande. Tycker så otroligt synd om honom... Återkommer med nya bilder senare när han vaknat.

onsdag 29 april 2009

Gips, bruten, AV!

Han har brutit handen. Min son har brutit handen eller radius för den som kan skillnad på det och sånt. Det hände igår mitt på dagen när han var med farmor och pappa ute för att mamma skulle få läsa lite. Senare på kvällen så ringde jag sjukvårdsupplysningen för att fråga om vi var tvungen att åka in redan då men det tyckte de inte. (då visste vi inte att det verkligen var av utan bara att han hade ont i den och inte använde den) De tyckte att om han lyckades somna på alvedon så skulle han få sova. Men när han på morgonen fortfarande inte använder armen fick vi komma till vårdcentralen. Därifrån till rötgen i Falun och till ortopeden som gipsade honom. Hon konsaterade att det var nog den minsta patient hon gipsat en arm på. Stackars liten. Att han sedan fortfarande har hög feber gör verkligen inte livet lättare. Tempen har parkerat runt 39-40 grader. Man känner sig så otroligt maktlös. Det är inget man kan göra för att underlätta känns det som. Och att sedan få honom att äta är bara det ett helt projekt i sig.

Här kikar vi på tv. Teletubbis är superskoj. Axel gråter när de säger dags att säga hej då... Han dricker lite grann om han får dricka ur den skojiga flaskan. Alla knep är tillåtna.


Läsa bok är också skoj när man inte är så bra... Tur att man är liten och inte så farligt högerhänt som mamma. Det funkar med vänster även om det inte går riktigt lika bra men får jag öva så ska ni få se...



tisdag 28 april 2009

Feber och snuva...

Axel har snuva och feber. Inte alls kul att vara Axel. Aj, aj, aj var det första han sa i morse. Samtidigt tog han sig över öronen så jag tänkte direkt öroninflamation eftersom han haft det en gång innan. Som tur var hade vi tid hos doktorn idag på morgonen för 1.5 år koll. Så då passade jag på att be honom kika där med samtidigt men det såg bra ut. Han sa att det kan ju göra riktigt ont i öronen av tryckskillnaden bara när man är snuvig. Så nu hoppas vi att Axel ska bli frisk snart. Dessutom så fick vi bevis för att han verkligen är så perfekt som vi alltid ansett att han är. Han väger precis så mycket som han ska för sin längd. Och han ligger lite lite i överkant av normalkurvan både vad gäller vikt och längd. Så nog är han perfekt allt vår lille kille.
Det här kortet tog jag igår när vi var ute på promenad i det vackra vädret. Keps är bra att ha när det är soligt ute. Sen syns det vad pappa och farfar jobbar med va? Fast nog hade det varit snyggare med en keps där det står Torsångs handelsträdgård?

torsdag 23 april 2009

Lunchmys...

Trygg, hjälpsam och en sak till sa Axels dagisfröken om honom. Det var bara bra ord om honom. En självständig liten kille som är otroligt hjälpsam. Jag tycker det känns bra i hjärtat när de säger att han är en trygg kille. Det känns bra. Dock blev det inte något riktigt bra tillfälle att ta kort på honom och hans dagis utan det får bli en annan dag.

Dock fångade jag min man tillsammans med en av katterna här på lunchen. De var så söta ihop. Och lika trötta. Selma är med och hjälper till ute bland blommorna på dagarna så fort hon får tillfälle till somligas förtret och andras glädje. Det är svårt att lära dem att de inte får vara där när en del gosar med dem där inne...

onsdag 22 april 2009

Uppdatering simglasögon

Kan bara förmedla att det inte går så bra med simglasögonen. Den enda gången han har velat ha dem på sig är den på kortet faktiskt. Men jag tänker inte ge upp så lätt. Det borde gå, förr eller senare, att få honom att ta dem på sig utan att tjuta. Men det kanske kräver lite intensivträning och framför allt när han är mätt och nysoven. Vem vet hur det går? I morgon ska jag och Anders med Axel till dagis på utvecklingssamtal. Undrar vad det betyder. Det ska bli skoj att se vad de har att säga om honom hur som helst. Ska försöka komma ihåg att ta med kameran och plåta lite från hans dagis så att ni får se hur han har det på dagarna. Nu ska jag krypa ner i sängen och kika lite på tv...

torsdag 16 april 2009

Cool kille

På babysimmet så skulle Axel få prova att dyka med simglasögon för att han ska kunna se bättre vart han tar vägen. Dock tyckte inte Axel just då att det var den bästa ideen i världen. Närmare bestämmt så tvärvägrade han. Dock vet jag av egen erfarenhet hur otroligt roligt det är att dyka med såna. Som liten älskade jag mitt cyklop som jag nästan alltid hade när jag badade. Så jag tänkte inte ge mig så lätt inte. Jag tror nog han skulle gilla dem bara de kom på. Sen har våra grannar ett par supersmarta solglasögon till sin son som är gjord efter samma idee. Du har ett band som smiter åt runt huvudet som har kadborrknäppning bak. Såna tänkte jag skaffa till Axel och då är det ju smart om han tollererar att ha dem på sig. Sagt och gjort så åkte vi till simhallen för att köpa ett par egna simglasögon och öva med. Det behövdes inte så mycket övande innan vi fick på dem och sen var nästan problemet att få av dem. (Nej Axel man kan inte ha dem på sig när man ska sova. De kan gå sönder då!)
Roligast var det att ha dem så här i pannan...

Men det gick även att få honom att ha dem på sig och titta igenom dem. Då fnittrade han faktiskt när han fick syn på mamma på andra sidan...


Så nu ska vi dyka med simglasögon på söndag. Det ska bli så skoj att komma dig igen. Det har varit påsklov nu i ett antal veckor så det är ett tag sen vi var där och vi tycker alla att det är lika skoj!

onsdag 15 april 2009

Nya skor

Vi hittade nya skor igår efter lite letande. Axel var så trött efter att ha varit på dagis hela dagen att han inte alls hade nåt emot att bli runt skjutsad i olika affärer som mamma ville kika i. Vilken tur tycker mamma. Det är bara att passa på när han vill sitta still för det vet man inte när det händer nästa gång. Det blev i alla fall ett par springskor som Axel fick springa runt i hemma igår kväll. Det lät så skoj när han gick i dem att han sprang varv på varv inne. Nu på morgonen ville han absolut inte ha några lavriga stövlar på sig till dagis utan de nya fina skorna. Stövlarna fick mamma snällt lägga i ryggsäcken för att de skulle komma med till dagis. Men vem vill inte använda nya skor när man köpt såna?

tisdag 14 april 2009

Tiden går fort

Nu är Axel tillbaka på dagis igen. Det märktes när jag lämnade honom att han saknat det. Han rusade iväg innan han fått på sig tofflorna för att undersöka alla vrår och hälsa på alla fröknar. Det är tur att han trivs där. Känns lite sisådär att släppa dit honom bara. Undrar vad han drar hem för sjuka härnäst? Jag vet att små barn ska ha ett antal infektioner under sina första levnadsår men det är inte speciellt kul för det.

Detta kortet är taget för ganska precis ett år sedan. Då höll Axel på att lära sig sitta och här sitter han själv för en av de första gångerna. Pappa är med och parerar när det bär av i sidledd. Tiden går så otroligt fort så det är inte klokt. Ta vara på den innan det är för sent. Det är när man får egna barn som det blir tydligt.


Ieftermiddag ska jag ta med mig sonen och åka iväg och leta skor till honom. Han behöver ett par vårskor. Han har bara vinterskor och stövlar att ha på sig som det är nu. Jag lovar att lägga in en bild om vi hittar några...

Nu ska jag ta tag i skolarbetet och försöka få någonting gjort. Det är inte mycket kvar nu innan jag är klar med den här utbildningen. Det ska bli så skönt och jag vet inte vem som ser fram emot det mest av alla - min man eller jag. Tänk vad skönt att få vara ledig på kvällar och helger. Men nu är vi snart där älskling! Inte långt kvar.

måndag 6 april 2009

VAB...

Axel har haft magsjuka och jag är hemma med honom idag. Om det inte var för att han fortfarande inte är riktigt frisk skulle det vara hur mysigt som helst. Ha en dag i lugn och ro där det i princip inte går att göra nåt annat än att umgås med en av de personerna som betyder mest i hela världen. Kan det bli bättre? Ja, och ha en frisk son som inte är fullt lika gnällig kanske. För att ha någonting att göra idag på förmiddagen så gjorde jag iordning lite matsäck och sen gick ut på promenad jag och Axel. Han satt i vagnen mesta delen av tiden...

Här kunde han inte sitta stilla längre utan ville gå lite, eller neee som han själv säger. Vår vän Karro har stickat den fina mössan till honom. Passar perfekt nu när det inte är lika kallt ute och han är ju hur söt som helst i den. Min blåbärsgubbe, just nu på flera sätt...

Skjuta sin egen vagn är ganska roligt. I alla fall innan det blev för mycket trafik på vägen och mamma blev lite för nervös. Då åkte han tillbaka till sittande ställning igen. Men han var inte alltför ledsen för det.