Öroninflamation

Axel är sjuk, igen! Suck, men var annat var att vänta när man börjar dagis. Dock påstår förståsigpåarna att det kommer att bli bättre när han fått upp imunförsvaret lite mera. Jag hoppas på det. Han började med hög feber på tisdagen och inte förrän på torsdagen så insåg jag att det var nåt som inte stämmde. Då var han mycket kletig i ena örat och när jag funderade till så insåg jag att man fick inte ta på hans öron utan att han grät. Då ringde jag till doktorn och fick komma dit samma eftermiddag. Där konstaterade man att han har öroninflamation på båda öronen och på det ena har det gått hål. Trist! Men han fick antibiotika och har fått 4 omgångar och nu är han bra igen, eller mycket bättre i alla fall. Dock sätter antibiotikan fart på magen vilket är mindre trevligt i alla fall för mamma som får byta x antal bajsblöjor om dagen. Men det kan jag ta eftersom jag vet att lilleman kommer att må mycket bättre sen när han ätit sig igenom detta. Måste bara berätta en episod från i onsdags när han inte mådde så bra. Då hade vi precis klätt oss och gått ner i köket för att äta lite frukost. Då frågar jag honom ifall han vill gå ner och leka lite med sakerna på golvet. Då griper han tag om min tröja med båda händerna, borrar ner ansiktet i min halsgrop och säger Näääh! Hur gulligt som helst. Nu ska jag gå och se om någon vill ha lite välling och sen krypa till kojs...