Helt otrolig

Han är helt otrolig vår lilla son. Jag måste bara berätta vad som hände ikväll. Framåt kvällskvisten blir Axel alltid lite kinkig och fixar inte att leka ensam lika enkelt som tidigare på dagen. Så denna kvällen frågade jag honom om han ville hjälpa mig plocka ur diskmaskinen. Jo, han reser sig, tar min hand och travar bort till den samma. Väl där plockar han ur besticken som han räcker mig för att jag ska kunna lägga dem på rätt plats. När besticken var urplockade tar han mig i handen och så ska vi ut och gå. Jag väntade mig de sedvanliga rundorna runt runt i vårt hus men icke. Han leder mig uppför trappen och fram till toadörren. Väl där lyfter jag upp honom på skötbordet och frågar om han vill ha pyamas på sig. Han skiner som en sol när jag börjar ta av honom kläderna så jag antar att jag gissat rätt i vad han ville. När det är klart frågar jag honom hur ska du ha det nu då? Då pekar han på tvättstället och säger DÄ. Då ska vi borsta tänderna. Efter det ställer jag ner honom på golvet och frågar om han ska ha en napp och gå och lägga sig. Då tar han min hand och styr in i sitt rum, stannar mitt på golvet för att jag ska kunna hämta nappen och bädda upp sängen. Sen kröp han i säng och sa inte ett pip! Helt otroligt! Jag har aldrig varit med om att han själv velat gå och lägga sig.... Det är så otroligt häftigt att han kan uttrycka sina åsikter och uttrycka sin vilja på detta sättet. Han börjar bli stor.